Anna-Maria Gustafsson

2009-10-29
23:37:46

Farmor & Farfar
För inte allt så länge sedan var min kära farmor och farfar med om en väldigt obehaglig trafikolycka som tur var klarade de sig undan helt med endas några få stygn i huvudet pga glassplitter. Man andades ut och tänkte, herregud, det kunde ha gått riktigt, riktigt illa och de är ju inte de yngsta människorna på denna jord direkt så dax att ändra mitt beteende och se till att iaf åka och hälsa på dem mer än en till två ggr per år. De bor ju dock inte granne med oss direkt utan ute i ingenmansland, i en by där det för 20 år sedan bodde ca 200 personer som säkert, tyvärr, är nere på max 40 personer just i dagsläget! Men ingen ändring skedde från min del, inte för att man inte ville utan för att man helt enkelt bara levde i nuet och lade de tankarna på hyllan. Men då, igen händer det, idag fick jag ett sms av pappa, ett sms!, som berättade att farmor och farfar krockat med en älg påväg hem till byn men att det var ingen fara med dem! Antar att pappa inte ville göra någon stor grej av det hela eftersom det inte var någon fara med dem, men man blir ju såklart ändå lite orolig! Men tanken slog mig, hur många gånger skall de ha änglavakt egentligen? Det är andra bilen som blir skrot och nu har de ingen mer på lager där hemma, visst, de var ju inte deras fel att en älg springer upp på vägen, det kan ju hända vem som helst, även den bästa föraren men min far sa något vettigt när vi talades vid, det vi nu skall köpa dem är ingen bil utan varsin spark och varsin cykel! Det får inte hända något mera, stackars farmor som säkert svor på finska när det hände och är nu i chocktillstånd efter detta, farfar är en hårding så honom oroar jag mig inte för, men lilla farmor! Jag måste ändra på mig och detta är ett löfte, inga tomma ord.., jag skall:

- ringa henne oftare
- hälsa på i byn
- ge henne två extra kramar varje gång vi träffas
- och säga de tre viktiga orden så fort jag får möjlighet...

man måste ta hand om dem man har i sin närhet, en dag kanske de är borta för alltid och då är det försent!
Älskar er farmor och farfar, god natt!


Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: