2012-03-22
15:11:39
Veckans mest händelserika dag?
Idag tog jag mig en härlig morgonpromenad på 44minuter exakt. Har fått en ny klocka av micke som visar via gps hur jag går, hur lång sträckan är, hur fort jag gått och hur många kalorier jag förbränt. Visst, värdelös fakta kanske men ändå roligt på något sätt.
Älskar morgonen då man bara får andas lite frisk luft, få ny energi och startar dagen med något som får kroppen att må bra! Bra musik pumpar i öronen och med raska steg ta sig fram bland kalix vägar i mina underbara icebugs så man varken bryr sig eller känner hur halt det faktiskt är ut!
Dock låter det här hur härligt som helst och japp det var det, men till skillnad från andra bloggar då allt låter som ett paradis och alla verkar leva på rosa moln så säger jag sanningen gällande denna morgon. Linn vaknade 05.00, drack en flaska välling och bajsade ner hela hennes pyjamas samt delar av sängen och sig själv. Tjoar och mår underbart efter bajskalaset då jag och Micke står och känner oss spyfärdiga åt stanken av det underbara tandbajs som tyvärr drabbar lilltjejen just nu!
Fortsatte morgonen med bilfärd till Luleå för fotografering av barnen. Gick bra till en början innan båda två valde att ge upp och ja, vad ska man säga? Lovina vägrade göra som Justin sa såvida han inte gav henne kex, Linn kissade på golvet och hade hopplöst svårt att sitta still (inte lätt för en 10månaders baby kanske).
Lovade Lovina hamburgare till lunch då det är hennes absoluta älsklingsrätt, men återigen var vi tvungen att hoppa det då Micke var tvungen att närvara på ett möte. Valde att hämta moster Sara och lunchdate på Lilla.
Jävligt gott som vanligt och mätta blev vi allihop.
Syster skulle därefter köras till jobbet och vi skulle frakta hennes lilla rumpa dit via våran bil. Måste ha varit i någon helt annan värld då jag satte in Linn i bilen för jag hade spänt fast henne i bilbarnstolen, men tydligen totalt glömt det andra bältet som håller fast stolen i bilen. Det fick jag såklart erfara då min syster ropar snabbt och hastigt, STANNA! och jag lägger mig över bromspedalen och stackars stackars Linn förflyttas från ena sätet till det andra men fortfarnade fastspänd och helt oskadd i sin stol. Förbannat, hur kan jag glömma något sånt viktigt, vad tänkte jag med egentligen, eller menar, jag kan inte ha tänkt alls!!!
Nå, nu undrar ni ju varför jag tvärnitade, jo en buss hade börjat sakta ner 30meter framför oss och min (åkrädda) syster tyckte jag nästa körde in i baken på bussen (inte ens nära som ni förstår), men av hennes hastiga rop var reaktionen tvärnit!
Nu sitter vi i köket allihop, jag, Lovina och Limpan och inväntar pappa Mickes samtal om hämtning, förhoppningvis inträffar inga fler negativa händelser denna dag!
hejdå!
Kommentera inlägget här:
