Anna-Maria Gustafsson

Börjar med att säga stort grattis till Johan och Camilla som igårkväll fick sitt lilla underverk. Han är verkligen jätte söt och önskar er all lycka för framtiden. Fick ett mms igår på lillgossen och blev tårögd, hur kan ett barn vara så sött att man börjar gråta?
Alla spänningar och förväntningar när lillen skulle titta ut. Oron om hur Camilla mådde och glädjen över att allt var som det skulle. Det finns så många anledningar till varför allt släpper när man endast får se en liten bild. Så glad för er skull.

Sitter själv och drömmer mig mest bort till värmen. Visst, det är jätteskönt ute men har insett att all färg, ALL färg är borta från ansiktet som jag fick från Thailand. Jag är nästan grå/gul i ansiktet. Känns inte alls kul och tanken att lägga mig i ett solarium går helt bort då jag är gravid, finns inte i min värld att jag skulle göra det!
Så vad göra? Brun-utan-sol? Puh, syns så tydligt när vissa anväder det, de blir som lite gulbruna. Ingen vacker färg. Kanske dock det enda alternativet för ett bättre välmående.

Att vara gravid är i mina ögon jättevackert på andra men när jag ser mig själv, huuuu... Älskar miraklet i magen men som jag sagt förut, hatar att vara gravid. Har ingen livsglädje att lägga ner tid att "fixa mig", klä mig fint då allt trycker och gör ont. Till och med när jag skulle ta mig från soffan och allt bara låste sig, kunde inte rubba mig från stället eller den framåtlutande ställningen sa Micke -"Det blir nog inga fler barn efter det här va, älskling"?, nej tror inte det..
Vissa är gjorda för att vara gravida medans andra inte är det och jag är def en i kategorin inte!
Jag som älskar att träna och röra på mig har fått ge upp allt! Och i detta väglag då det är svinhalt på vissa ställen går även promenaderna bort, tyvärr, det enda som jag faktiskt kunde göra, korta svängar!

Nu får jag fortsätta drömma om den tropiska hettan, de svala kläderna, de mysiga kvällspromenaderna med god mat och trevligt sällskap. Då man kopplar av och glömmer allt vad stress heter! När lilla ögonstenen våran får se världen med egna ögon är det sommar och varmt, åhhh vad vi ska mysa, lill grabben/tösen, Lovina, Micke och jag. Jag längtar redan.....

MVC besök idag, klart på 20min. Shit, det gick verkligen undan. Inget nytt, bara att allt är som det ska och uppmaningar om att jag ska ta det lugnare. Vet ju sedan förra graviditeten hur foglossningen kändes och hur jobbig den blev vecka efter vecka.., så är det nu också! Det är rena mardrömmen och ännu värre kommer det bli, jag vet det men ändå så svårt att ta det lugnt. En jobbig rastlöshet i kroppen som inte tillåter mig själv att vila när jag faktiskt behöver det!

Hur som helst, ser fram emot lillgrabben/tösen och när all halsbränna/foglossning m.m.. är över. Har dessutom sedan länge redan valt ut ett flick och ett pojknamn. Känns skönt att ha det färdigt i tankarna men den dagen bebisen väl är här lär man väl ändå tveka, namnet ska ju även passa barnet. Inte lätt det där. Spelar ingen roll om namnen kommer "tas" av någon annan innan. Vill jag att mitt barn ska heta det ena eller andra så väljer jag det oavsett! Vill att det ska passa med Lovina och de gör de båda två.
Är lite irriterad över att jag sagt högt vad jag vill ha för namn på pojken/flickan för då blev det helt plötsligt intressant för andra väntande mammor, men skit samma, som sagt, jag tar det oavsett!
Men vilket blir könet? Vilket av namnen blir det?

Jag har pratat mkt "barn" den senaste tiden, (inte så roligt för ej föräldrar kanske, eller som Lina kallade det, för oss singlar) men tror nämligen det är så just för att jag först nu på riktigt insett att vi väntar tillökning. Har vetat det länge, har planerat namn innan jag väntade nr2 men först nu insett att det är på riktigt. Hoppas allt går bra även denna gång och att barnet är friskt, är huvudsaken!

Nu mysa med gubben.

Vilken fantastik helg som passerat.
Har haft mys på badhuset med lilltjejen. Varit ute med skotern då hon för övrigt somnade sittandes. Haft besök av Mickes bror med respektive. Samt en trevlig lördag kväll med surr då vi gästades av Tompa och Lina samt Robert Z. Det har verkligen varit lugnt och skönt. Någon promenad har man också hunnit med. Tänk vad vädret kan ha påverkan på hur man mår och känner inombords.
Idag var tanken att åka på IKEA men eftersom det var en del att göra på jobbet så blev jag kvar lite längre än planerat. Så tog mig en sväng på stan istället och införskaffade det ena och andra från Kalix tätort. Micke och Lovina tog sig en skotertur i finvädret och det var tydligen mkt uppskattat av lilldamen. Hon har varit som ett litet glatt busfrö hela eftermiddagen/kvällen.
Vad som väntar imorgon återstår att se, massa jobb är iaf prio ett och en väldigt kort promenix då fogarna inte alls gillar när snön under fötterna har en tendens att glida undan (som att gå i sand).
Nu hänga lite tvätt sen krypa under täcket med en tidning för att därefter se ljuset av morgondagen.

Denna helg har jag fått mkt gjort. Ibland får jag mina ryck och vill inget annat än att ta tag i konstiga saker. Igår städade jag, renbäddade, tvättade kläder och även torkade av alla Lovinas leksaker, ett måste emellanåt. Det tog tid men använder den tiden som "terapi". Man går i sin egna lilla värld och funderar på allt mellan himmel och jord. En stund för sig själv helt enkelt. 
Sedan fick vi besök av Zacke och lille Neo. Lovina och Neo (lika gammal) leker så otroligt bra med varandra och man ser på Lovina att hon verkligen tycker det är roligt. När Neo for kom stora tårar, -"Neoooo.,, Neoooo". Men som tur är fick de en stund utomhus med papporna även idag. Det vart bobåkning och mys i kylan.

Igårkväll fick jag även besök av min syster, då Micke skulle och jobba vart det middag med massa surr och melodifestivalen med en skål godis och läsk. Så skönt att bara sitta hemma och inte egentligen göra någonting alls. 

Om någon timme ska jag och syster iväg på ett inredningsparty, kul! Säkert massa fint att fylla huset med. Säkert lika kul för Micke när räkningen kommer på vad jag beställt, hahaha, om man skickar iväg mig på något sådant för man "leken tåla".
 

Under den senaste tiden har jag verkligen haft fullt upp. Det har varit upp och ner. En vecka sedan vi kom hem och den lilla brunheten jag fick är nästan borta. Huden är som ormskinn och dygnets timmar är fortfarande snurriga.
Vi har skrattat här hemma och sagt att detta hus är som en jäkla sjukstuga. Alla är sjuka eller har ont på det ena eller andra sättet. Dessutom har vi haft trevligt besök hela veckan, min syster som också går med smärtor i kroppen.

Tog en riktig vilodag igår. Hade tänkt att ta en lugn promenix idag men så kallt det är, värre än igår! Får inte träna just nu men en promenad gör inget. Så trotsar kylan idag och tar mig ut!

Nu blir det frukost sen jobb. Ha en bra dag. 

Rött blivit brunt, äntligen!
Sitter nyduschad och redo för en sväng till köpcentret i Phuket town då jag och Micke ska äta middag, ta fot massage samt gå på bio. Barnfria för första kvällen. Vi hade tänkt åka till Patong i förrgår på två men en liten dam ville verkligen med och kunde inte säga nej för har ärligt aldrig sett henne vilja följa med så mkt som då men sån nitlott vi gick på! Hon var så gått som omöjlig, tro mig, även våran Lovina som aldrig gråter och är glad för det mesta kan vara en riktig busunge med egen vilja!
Det gick bra från början tills vi skulle äta då hon hoppade konstant på Micke, men åt bra (tur det)! Sedan charmade hon var och varannan thailändska då hon vinkade och sa -"bye bye". Tog inte länge innan hon tog fart mot ett ställ med massa mössor. Jag sa nej Lovina, inte röra, tog tre sekunder från det att Micke sa nej till att hon rivit ner alla mössor hon kom åt! Ju närmare Micke kom henne ju snabbade arbetade hon med den så kallade rivningen! Micke fick plocka och jobbade på i bra fart då hon tog ny fart efter mig mot rulltrappan, Micke efter, som tur var, var jag framför men Micke fick precis tag i henne då jag höll i hennes vagn m.m.. Hon dansade "muskeldansen" (musses klubbhus) ner för trappan, tillslut kunde varken jag eller Micke hålla oss för skratt, vi var verkligen helt slut och det blev till och med roligt tillslut!
Men det slutade inte där! Innan vi skulle åka hem var hon i farten igen, då en man/gubbe skulle väga sig (finns automater överallt) la han in ett mynt och skulle precis ställa sig på den då en dam (Lovina) knuffade bort honom och trängde sig framför för att hoppa upp på vågen, men som tur var hann Micke just få tag i henne. Mannen skrattade bara men vi beslöt oss att nu var det nog och åkte hem!

Hela denna vecka har det förövrigt varit sol varvat med regn/åska. Vart tog det solsäkra Thailand vägen? Men man hinner ju som tur är sola iaf trots regnet. Medans jag sitter här just nu regnar det ute, trist men som sagt, gör inget så länge det infaller eftermiddag/kvällen!

Sen en liten undran, vart har Lovina fått sina gener ifrån?! Vi smörjer in henne med solskyddsfaktor 50 (extra vattenfast), hon har yttligare på det en dräkt (sunblock) som skyddar hennes kropp från topp till knä, hon sitter i skuggan hela dagarna förutom just när hon badar eller leker vid vattnet på stranden. och sover på dagarna då solen är som starkast men ändå är hon väldigt konstigt nog lika brun som oss på benen samt armarna! Helt sjukt!
Hon har nå super pigment i kroppen..., vill ha!!!!!

Nej nu måste jag göra mig iordning, dax för avfärd.